28 september 2016

Att gå på glas

är inte att rekommendera. Det gjorde ont och inte nog med det, det sitter en glasbit kvar i foten....den är 1 cm lång och 3mm bred. På bilden syns den, mellan lilltån och nästa tå, som en sticka.
Ett försök gjordes att ta ut den, men man lyckades inte hitta den. Snart är det dags att ta bort stygnen under foten och jag har inte direkt ont längre. Nu hoppas jag bara att den här biten inte kommer att ge mig besvär i framtiden utan att den stannar där den är nu.

3 kommentarer:

BP sa...

Usch tjejen. Jag vet att jag rekommenderade att din olycka var utmärkt bloggfoder, men ändå ryser jag faktiskt. Jo, det gör jag. Man ser ju glasbiten klart och tydligt, å ändå hittade man den inte. Det förstår jag faktiskt inte riktigt. Men det gör du nog inte heller antar jag.

Du verkar ha ett fantastiskt läkkött! Jag menar att du inte ens har ont längre (nu får jag rysningar igen) efter så kort tid. Ja, du får väl dokumentera ärren på bloggen också, nu när du sagt A så får du väl säga B;-)

Kram!!!

Eva Trillian sa...

Men, låter man verkligen en sådan sak sitta kvar? AJ! Ja, då får vi verkligen hoppas att den inte rör sig!

Freja sa...

Men AJJJJ! Jag skar upp foten på glas en gång, men slapp få in något i såret. Var tillräckligt jobbigt ändå att gå med ett stor sår i fotsulan...