16 november 2009

Arg och frustrerad!


Heshet, hosta och feber igen, denna eländiga förkylninghöst.
Så hemma från jobbet sitter jag idag på förmiddagen i soffan med min laptop och författar ett mail när en skräckfilm plötsligt utspelar sej utanför mitt fönster!

Tre orangeklädda män, med hjälmar, visir, hörselkåpor och trimmer modell större uppenbarar sej på grönområdet som gränsar direkt till vår trädgård. De går med dessa enorma trimmers framför sej och innan jag ens hinner fram till fönstret står en av dem två fotsteg från min gräsmatta, ungefär där ekorren har sitt hus!!! Panik! De skövlar min djungel!

(Fotot är taget ifrån mitt fönster efter denna händelse då skövlarna gav sej av)

Iklädd morgonrock står jag och viftar i fönstret till ingen nytta. Slänger på mej något annat och springer ut och försöker få kontakt med skövlarna. Hes är jag och inte mycket röst får jag fram. "- Rör inte kaprifolen!!"

Till vänster i bilden inunder, syns uppväxt kaprifol, det som jag kallar för vår djungel.
Mitt trädgårdsarbete på hösten inskränker sej till att binda upp kaprifolskott som ska bilda nya väggar upp mot trädtopparna. Så hade jag gjort även i år. OK, det är kommunens mark, men det är min trädgårdsgräns och faktiskt har jag hållit kommunens grönområde lite extra fint i 9 år nu och där fanns absolut inget behov av varken rensning eller skövling.
Vänstra delen av fotot ser ut så här nu också för det var härinne i buskarna jag stoppade dem.

(Följande bilder är tagna från grönområdet in mot trädgården)
Ser ni de orangemarkerade träden på fotot inunder?
Det har jag ju fattat att de ska ner. Helt OK. Asp finns det tillräckligt med.
Arbetarna jag lyckades stoppa sa att de blivit tillsagda att röja framkomligheten så att de som ska såga ner träden kommer åt dem.
- Hallå!! Hur svårt kan det vara?
Jag kunde sågat ner de asparna själv utan att skövla något. De är ju heltaniga. Har sågat ner större träd alldeles själv!

Så inom loppet av några minuter ser ena halvan av grönområdet ut som ovan och kanhända att jag överdriver en aning p.g.a. att jag är så arg men det är skillnad. Vilka maskiner de måste haft, rena bulldozertrimmers! Undrar vilka maskiner de ska såga ner träden med?

Måhända är jag för arg nu, har t.o.m. markerat en kaprifol härunder som är kapad idag och då talar jag inte om ett av de skotten jag bundit upp nu i höst......
Jo, jag vet. Detta är världsliga saker och frågan är om det inte var värre att springa ut med hjärtat i halsgropen när man har feber och att försöka skrika med en obefintlig stämma,
men jag tycker att jag har rätt att vara arg, även om kommunens mark inte är min.
Ser ni ändå inte hur nära min gräsmatta det är....?
Jo lite medhåll och tycka synd om behöver jag idag....:(

Två insikter:
- Tur att jag var hemma och krasslig idag. Hur hade det sett ut annars?

- Inte var det några trädgårdsmästare de där orange skövlarna.

11 kommentarer:

Lasseivomma sa...

Jag tycker synd om dig så klart. Vad jag förstår så är det i första hand din utsikt det handlar om. Klart att du ska bestämma.
Men jag tycker också lite synd om de orange gubbarna. Dom hade ju bara fått order att göra ett jibb, och så kommer det en smått hysterisk dam utrusande och med hes röst och fladdrande kläder ber dom dra åt skogen ;-)
Jag har på omvägar hört att dom sammankallat en krisgrupp för dom stackars grabbarna på kommunen.

Krya på dig.../Lasse

Olga T sa...

Ha, ha! Tack Lasse för att du ser saker ur olika perspektiv. Kanske behövdes inte ngn krisgrupp, de kanske skrattar åt mej? Det gjorde jag när jag läste din beskrivning!

Frånvaro av insyn är mitt största skäl för att ha djungeln!

AnnaKK sa...

Oj-oj-oj... Ja, såna där far fram som jag vet inte vad... Tur du var hemma och hann avvärja lite iallafall! Och hoppas att ekorrarna inte blev allt för störda!?

Det är lite så här också emellanåt, fast då är det folk från Eon eller från Banverket... Det går elledningar tvärs över vår tomt som röjs från buskar och sly då och då, och så har vi gräns mot stambanan och där har det nyligen blivit stormsäkrat genom att alla träd inom 20 meter från järnvägen har huggits ner. Den avverkningen hade de gärna gjort med en stor skogsmaskin, men det vägrade vi låta dem göra så de fick snällt såga "för hand" (med motorsågar!) när träden som stod på vår mark skulle ner. Det blev fullt tillräckligt fult ändå! :-/

Maria Thorbjörnsson sa...

Räddas vad som räddas kan...har själv varit med om när dom tog bort en helt underbar berså' utanför mitt fönster...ska säga att tårarna rann...rösten brast och gubbarna fick sej en avhyvling..men va hjälpte det...
Maria

annette sa...

Men det var tur i oturen att Du var hemma och sjuk idag, fy sjotton om Du skulle hem ikväll och fått se förödelsen. Man kan ju inte bara hugga ner Kaprifol och annat på det sättet, fy vilka dumma ena!

Krya på Dej från eländesförkylningen.

Kram //annette

Della sa...

Vilken dramatik! Tur du fick stopp på eländet.

Unknown sa...

Morrn.

Du får gå med i Jägarförbundet......
Jag har också jättesvårt att glesa ut. Jag menar att lite buskar är väl trevligt, då har alla småfåglar ett
naturligt skydd.

Ha de bra.
Hasse A

Berit sa...

Hallå....Vilken förkylning i ordningen är det..? Du behöver lite tycka synd om. Du får det av mig nu.
Förslaget att gå med i jägareförbundet var väl bra. Då kan du hota med bössan när nästa gäng orangeklädda dyker upp.
När ska vår torsdag dyka upp tror du?
Du är sjuk o jag bara jobbar...
Hej från Berit

BP sa...

Gillade Lasses kommentar, men jag hade reagerat 100% som du... fast inte i morgonrock då jag inte äger en sådan.

PS. Visst är det "skönt" att vara arg ibland, sådär riktigt, riktigt förbannat. Det känns så "lätt" efteråt. Å u, krya på dig nu och ingen nöff-nöff-sjuka, tack. DS

Rune A Karlsen (Bildebloggen) sa...

Hadde nok reagert slik selv også, rart hvordan de bare finner ut at her skal vi kappe ned noen trÆr og busker, godt du var hjemme, selv om det ikke er godt at du er syk da. God bedring, og se opp for naturmasakre! :O)

Cyrran sa...

Nu förstår jag bättre vad du menade i ditt inlägg! Har full förståelse för vad du känner! Men se det så här: vilken tur att du var hemma just då, när det far fram oförstående människor (jag sa människor inte män) som inte kan uppskatta trädgårdsväxter och visa omsorg om dem!!
Kram
/Cyrene