En skrämmande upptäckt

Det är skyltsöndag idag och på mitt kylskåp hänger denna skylt som jag slarvigt fotat med mobilen. Ibland kallar jag Facebook för fasansboken (med anknytning till ordet fasansfull) .

För 4-5 år sedan gick jag ur Facebook. Jag har inte ångrat det en sekund. Tyvärr är det många föreningar, affärer m.m som använder sig av Facebook och när jag var inne på en sådan sida i förra veckan kom det upp att jag skulle logga in. Jag tänkte, jag testar väl,  jag har ju varit "medlem" förr och kanske min inloggning funkar. Oj, oj, oj! Vi talar inte om att ha varit "medlem", vi talar om ett livslångt, evighetslångt "medlemskap". Allt fanns kvar och inte nog med det, arbetskamrater från mitt nya jobb sedan ett år tillbaka, dök upp som föreslagna vänner. Puh! Jag kände mig verkligen övervakad. Hur f..n vet Facebook var jag börjat jobba?

Är det något jag inte mår bra av så är det Facebook. Och nu sköljdes allt över mig. Allt det som jag valt bort. Selfies som smashar emot mig, maträtter, bikiniklädda vänner på stranden, "likes" i mängder och you name it.  Jag vill inte veta vad alla gör! Men det värsta var att jag har ju lämnat! Varför finns det kvar? Jag loggade ut av ren stress. Satt och funderade och kom då på att om jag bara loggar ut så är ju tydligen mitt konto aktiverat igen. Fick logga in igen och se hur det var man gjorde för att "gå ur.  Inaktivera var det. Ja, och så är det. Har du en gång gått med i FB så är du med. Du kan inaktivera ditt konto men inte radera. Det finns där och det finns där för alltid. Skrämmande!

Jag har inte sett filmen Snowden, men jag kommer definitivt att göra det! Vi är på något sätt övervakade av internet och det var väl det Snowden avslöjade. 

Skyltsöndag hos BP