Ni som följt mej ett tag vet att jag har ett hus för ekorren (som han visserligen inte bor i) och en matlåda för ekorren som är flitigt använd. Nu skaffade jag ett grodbo. Varför? undrar alla. Det vore väl trevligt med grodor i trädgården svarar jag.
I väntan på en riktig prins har jag placerat ut en framför ingången. (Han har visst fått ett djur i kronan ser jag.) En rostig konstgroda på pinne aviserar också att här kan man bo om man är groda. Jag har inte sett en levande groda här på hela sommaren...
Samma dag som igelkotten hade förirrat sej i carporten hittade jag en groda på ett annat ställe i trädgården. Snabbt tog jag den i händerna och gick till grodhuset och ja, grodan hoppade snällt in i huset. Strax kom den dock ut genom andra ingången och hoppade vidare i rabatten där den satt så här och tittade på mej:
Grodorna är alltså inte många, men desto fler sniglar finns i min trädgård. Dem behöver jag inte skaffa något hus till, de har ju eget på ryggen. Är det det som kallas husdjur?
3 kommentarer:
Det var da et flott 'husdyr'. Men hos deg ser det ut til at alle er husdyr. Flotte bilder fra hagen.
Du förstår väl att jag sitter med ett stort leende på läpparna när jag ser dina bilder:-) Du kunde inte ha valt bättre husdjur: de är söta, de stannar ute, de tappar ingen päls som man måste dammsuga, de släper inte hem döda möss, de äter det vad naturen erbjuder - ja personligen ser jag då BARA fördelar.
Så fint du har gjort för dom!!! Å vilka bilder (minus ettan: har ormskräck och jag ryser)!!!
Åhhh, vilket fint grodhus, Jag älskar grodor, men får hålla tillgodo med betonggrodor hemma i min trädgård.
Skicka en kommentar