Den här lille krabaten hittade sönerna och deras kompis när de spelade fotboll. Bollen rullade ner i källartrappan och när de hämtade bollen satt igelkotten på näst nedersta trappsteget.
Gräs och vatten försökte vi ge den rädda igelkotten och ännu vet vi inte om den bara var rädd eller skadad också. Det fanns inget vi kunde se men den lutade betänkligt.
Jag bar bort den till baksidan av trädgården bakom kaprifolerna där det finns gamla tallstubbar och ris. Nu får vi hålla koll på hur den mår. Rapport återkommer.
Den här lille krabaten hittade sönerna och deras kompis när de spelade fotboll. Bollen rullade ner i källartrappan och när de hämtade bollen satt igelkotten på näst nedersta trappsteget.
Gräs och vatten försökte vi ge den rädda igelkotten och ännu vet vi inte om den bara var rädd eller skadad också. Det fanns inget vi kunde se men den lutade betänkligt.
Jag bar bort den till baksidan av trädgården bakom kaprifolerna där det finns gamla tallstubbar och ris. Nu får vi hålla koll på hur den mår. Rapport återkommer.
6 kommentarer:
ÅÅÅåååååå Gärdsmygen gör inte så mot mig!!! Jag ääääääälskar igelkottar. Körde nästan ihjäl mig själv (och bilen) en gång när jag lyckades undvika att köra på kotten, samtidigt som bilen snurrade runt och hamndae mellan två träd. Både jag och bilen klarade sig oskadda.
Å vilken bild! Vill ha, vill ha!
PS. Ge kotten ingen mjölk, ta inte upp den, när den rullar ihop sig är den vettskrämd... och han har löss. Hoppas du raporterar om kottens öde. DS
Vilka underbara bilder... Taggiga sin de är är de änså ljuvliga.
Nydelige bilder :)
ååå så söt, måste visa barnen, o väntar med spänning på nästa igelkottrapport
Så underbart söt, det är sällan man har möjlighet att fotografera dom sådär nära!
BP, det hedrar dej att du värnar om de små, men som jag sagt förut, lagom är bäst.
Sista bilden här tog sonen. Han hade dessförinnan klagat på mej för att jag tog foton av igelkotten och inte hjälpte den. Jag försökte övertyga om att jag gjorde en klinisk bedömning medan jag fotograferade.
Sen kan jag väl hålla med om att det var ju inte ett tillfälle man önskade egentligen. Det var ju synd om kotten. Men nu när gav sej iväg så snabbt på egen hand så känns det bra!
Skicka en kommentar