Nyårsfirande med silverkant blev det.
2009 startar i flödande solsken!
Nya oceaner nås om man vågar lämna land ur sikte....
....lite för kallt för att gå i....
..trots frälsning inom räckhåll.
Håller mej på land och ser spår av naturen.....
och spår av människan.
När jag tittar upp från kameran sitter Rödhaken där.
Men oj så svår att fånga med enkel kamera.
Solen ger liv och färg.
2009 har startat fantastiskt,
och jag har redan räddat Gärdsmygsstatistiken!
Fast inte här vid havet......
......utan vid åkanten.
På eftermiddagspromenaden såg jag Gärdsmygen vid två ställen längs med ån!
Ett av ställena var detta.
Endast mobilkameran var tillgänglig,
och Gärdsmygen har redan smugit sin kos.
God fortsättning!
8 kommentarer:
Gärdsmygen verkar svårflirtad,-fångad minsann...hmm..intelligent och snabb som ögat
Gärdsmygen kommer nog hit en dag också och sätter sig i dammen här kanske,vem vet?just nu är det bara grodan att leka med
Hm, gärdsmygar och vatten verkar ha ngt gemensamt, har nog aldrig sett en gärdsmyg! :q
Det gäller att ha upptäckt den första gången.
Den är liten och snabb och har ingen utmärkande färg. Men stjärtfjädern står rakt upp.
Har du sett den första gången glömmer du den inte och du kommer att se den igen!
karaktäristiska kännetecken alltså..Sällsynt rar o skygg kanske..inte vad jag komme ihåg har jag sett nån..nåt nytt under solen då!
Undrar vem hjärtat är tillägnat då?
Nej, Carina, vem hjärtat är tillägnat vet inte jag heller. Det satt där på stenen och har förmodligen suttit där ett tag.
Kanske var det rödhakens? Han satt där och kikade.
Men är det inte sådana små ting som livar upp livet? Man får lite nytt att fundera över.
Absolut,funderingar och klurigheter livar upp,gillar det där med hjärtat
Skicka en kommentar