6 mars 2014

En vandring från gammal till ny bebyggelse.

Innan jag startar vandringen vill jag ge staden.arkitekt.se en eloge. Jag har precis lyssnat på en entimmes podcast-sänding om Tel Aviv och Jerusalem som städer. Programmet, som produceras i samarbete mellan Sveriges arkitekter och tidskriften Arkitektur, innefattade inte bara städernas arkitektur, utan också historia, stadsplanering (som visserligen är en del av arkitekturen), känslor och upplevelser. Ni som läste mitt inlägg om Jerusalem vet att jag var så tagen av det besöket att jag inte riktigt kunde skriva om det, jag visste inte vad jag tyckte. Känslan av att komma tillbaka till Tel Aviv var som att andas ut och komma till lugnet igen. Jag lovade att återkomma till Jerusalem, men jag har inte varit redo ännu. Kanske är jag det snart, för efter att ha lyssnat på de två arkitekternas berättelser om sina upplevelser och känslor kan jag tala om att jag är inte ensam. Det de beskrev var i sanning väldigt väldigt likt vad jag kände, förutom att de befunnit sig i ett snöigt och ganska folktomt Jerusalem. Det var en sak i podcasten jag inte höll med om. Att det skulle kosta att surfa från mobilen. Det var fritt wifi i princip överallt i Tel Aviv!

staden.arkitekt.se gör program om fler städer, kika in på deras sida! Tack Malena som tipsade mig om detta!

Vi börjar vår vandring i gamla Jaffa, stadsdelen med 4000 år på nacken, och med hamn som varit i bruk sedan dess, men som inte klarar av att ta emot dagens fartyg. (Jag tror att de stora fartygen idag lägger till i Haifa.)  Husen här är verkligen gamla och gränderna trånga, bara konstnärer får vara bosatta här idag. Som jag skrivit förut är Jaffa en uppbyggd kulle, där man byggt över tidigare bosättningar gång på gång.

Det Ottomanska riket härskade här i många år. 1799 avrättade Napoleons trupper 2000 fångar i huset här i bakgrunden. Napoleon står staty här på hörnet som ni kanske ser.
På väg ner från gamla Jaffa gick vi genom Flea Market. Lite nyare bebyggelse än uppe på kullen men fortfarande med äldre känsla.
Vi går österut.         
På väg till Bloomfield stadium, Tel Avivs fotbollsarena. Arenan är mycket tråkig utvändigt (betydligt bättre invändigt fick vi se senare) och ligger i ett lika tråkigt industri område. Insläppet var det enda som kändes ok att fota utifrån.

Strax intill västra delen av arenan låg detta stiliga hus med terassliknande balkonger. Tel Avivs arkitektur präglas av det vita, det fyrkantiga och med de gröna växterna som viktigt inslag. Bauhaus var en byggnadsstil och jag gissar att detta relativt nya hus är byggt i den stilen. Huset är dock inte helt vitt som annars är karaktäristiskt för Bauhaus. På många ställen byggdes det och hela detta kvarter var väldigt nytt. Här styr vi kosan norrut mot Tel Aviv igen.

Vi går igenom lite äldre kvarter men ser en av de nya skyskrapor som så vitt och mäktigt, men samtidigt luftigt, tornar upp sig i staden. Här framme ligger stadsdelen Neve Tzedek.
Neve Tzedek var den första judiska stadsdelen som byggdes utanför gamla Jaffa. En riktigt mysig stadsdel. Som okunnig tyckte jag arkitekturen var skiftande. Har läst att detta område jämförs med Södermalm i Stockholm och Haga i Göteborg. Här är både populärt och därmed dyrt att bo. Överlag är det dyrt både att bo och äta i Tel Aviv.
Nu är vi nästan nere vid stranden igen på Allenby street nära Opera tower. Här är fotoaffären som så strålande fixade mitt kameraobjektiv. Pelare på husen är väldigt vanligt.

Här är Opera tower, en av stadens många nya skrapor.
Ännu en skrapa utmed stranden. Titta på balkongerna!
Den här arkitekturen får väl sägas vara spektakulär? Men rolig!
 Här har man vågat sig på färg i det vita. Det är ett av de äldre husen utmed stranden och är inte lika vackert på nära håll.

Nu närmar vi oss 130 Rock Apartments där vi bodde och det slår mig att jag knappast fotat husen där. Vita fyrkantiga rejäla Bauhaushus med pelare ut mot gatan och små täppor mellan husen.

Detta hus ligger dock i närheten och när jag fotade det var det med tanke på vattenledningsrören. Här är det färg och vi förstår så klart vad det betyder. Lite förvånande med dessa vattenledningsrör som ligger utanpå husen t.o.m. i den nyare bebyggelsen. 

Ja då har jag troligen gjort mitt längsta blogginlägg på 5 år. Är ni med ännu? Detta har sin förklaring i att jag ligger däckad i förkylning i soffan och som tröst gottar mig (fortfarande) i semesterbilderna. 

Glöm inte bort staden.arkitekt.se!



4 kommentarer:

Freja sa...

Så kul att få gå på promenad! Gillar de nya lite busiga husen mest!

BP sa...

Så bra att du är förkyld - nej skojar bara! Men tack för den rundvandringen där jag njöt av varenda bild och varenda bokstav kan jag säga.
Såg t o m restaurangen i Jaffa där vi åt lunch (om du minns mitt inlägg). Minns allt med undantag Bloomfield. Det missade vi helt, men upptäckte i stället ett annat stadium i närheten av Yarkon River.
Japp, min kollega Malena tipsade mig också om denna podcast. Har lyssnat till hälften, ska ta den andra halvan också.
Så himla kul att gå "Memory Lane".

PS. Gärna fler långa inlägg, tack:-) DS.

BP sa...

Glömde ju: Vattenledningarna ligger utanför husen för snabb åtgång vid brand bland annat. Med tanke på det politiska läget är man väl förberedd ifall det skulle börja brinna och brandbilarna behöver snabb tillgång.
Dessa röda saker fanns ju överallt, men såg aldrig kombon blått/rött.

BP sa...

Svar: Bilden med stora fisken och massvis med skålar med röror i. Tog även interiörbilder - fast inga foton utifrån.