8 januari 2011

Vi minns...

vår kära Milou. Idag har han 8 år gammal somnat in för evigt. Strax före klockan 11 idag gick vi in till buren för att lyfta över honom i transportburen då vi hade en bokad tid hos veterinären där han skulle få somna in och slippa lidandet han drabbats av den sista veckan. Då satt han och åt. Sista måltiden. Vi gick ut igen.När vi kom tillbaka efter fem minuter hade han krupit in under en hög hö. Som om han var redo.
11.50 somnade han lugnt in hos veterinären. Nu slipper han ha svårt att andas och får vila. Vi minns honom med värme och glädje. Han och yngste sonen har varit som ler- och långhalm i åtta år. Ett marsvin kan ju alltid följa med i famnen och Milou har verkligen varit med överallt. Nu får vi ta extra hand om hans kompis som är ensam kvar. Än så länge är hon pigg.

4 kommentarer:

BP sa...

Nu blev jag faktiskt lite rörd. Så fint du skrev om lilla Milous sista timmar. Dessutom helt underbara bilder som minnen.
Åtta år är en lång tid och jag förstår att sonen var mycket fäst vid Milou - du också verkar det som. Även en marsvin är ju som en familjemedlem - ett barn - så jag förstår...

Pumita sa...

Jag blir också rörd. Fina bilder på lilla Milou!

Anonym sa...

Det är märkligt hur sociala och trevliga djur små marsvin kan vara. Stackare er!

Mi´s nya liv och det jag redan levt sa...

Oj, nu minns jag en gång när jag skulle åka och få en av dvärgkaninerna avlivade,Dotterns alltså.den första sköt maken med älgstudsaren,Fy så makabert.
Det ville jag ej vara med om igen.
Minns ej om jag fick kaninkroppen med hem igen, det har jag förträngt.Med två katter har jag varit iväg och fått avlivat i en speciell ställe som tar hand om husdjur.Då kostade det 80:-/djur, men jag gav 100:- jämt.De fördes till Astra´s brännugn.Grymt.Eller kanske det gjordes tester på dem, vem vet.
Tur att det finns en kvar att trösta sig med.